I do believe in fairies, and peter pan

Posted by on 4 mars, 2014

Hela min barndom har jag gått och älskat peter pan, trott att hans funnits och önskat att han någon dag ska hämta mig och ta med mig på äventyr. Men idag fick jag en uppenbarelse. It all make sense. Michael hade den bästa förklaringen. Jag frågade nämligen om han trodde på gud. Svaret var ja. Och mitt svar på frågan var ”I beieve in Peter pan. He´s my god.” Och efter denna förklaring behöver jag inte ens säga detta som ett skämt. DÄRFÖR: Peter Pan är ”gud”, Tingeling är en ängel, kapten krok är djävulen och the lost boys är egentligen barn som dött och kommit till himmelen(landet ingenstans). Därav att ”aldrig bli vuxen”. Så basically är landet ingenstans en plats dit barn som dör kommer.

Jag inser nu att jag under en stor del av min barndom försökt ta livet av mig själv. Jag satt i min trädkoja och BAD honom att komma och hämta mig(samma som att säga ”Döda mig är du snäll”), jag grät som en tok när jag fyllde 13 och gick från barn till tonåring, jag sov med mitt fönster öppet i flera år (Även på vintern). Fortfarande har jag problem med att ”haspa” mitt fönster helt.  Det kan vara stängt, men inte ”låst”.

Dock känns det skönt att man har en såpass spännande plats som väntar. För jag kommer aldrig växa upp, även om jag blir ”vuxen”.  Jag platsar i Landet ingenstans även när jag är 80.

peter